Fjärilens livscykel

1. Parning:

Fjärilshanen söker upp fjärilshonan då det är dags för parning. Detta kännetecknas av att två fjärilar flyger runt tillsammans i en parningsdans. Efter parningsdansen sätter sig honan ner. Om hon vill para sig låter hon sig påverkas av hanens dofter, feromoner, som han avger från speciella doftfjäll som finns på framvingarna. Hanen för sedan in sin bakkropp mellan honans vingar med ett griporgan som finns längst bak på kroppen. Parningen kan pågå i upptill tio timmar. Under tiden kan fjärilarna fortfarande flyga och kan då komma undan potentiella fiender även under detta utsatta tillfälle. 

2: Äggläggning:

Efter parningen lägger honan sina ägg på den växt som är fjärilens värdväxt. En värdväxt är den växt som ska bli föda för larven. Värdväxten är vanligtvis bara en eller ett par växter för varje art, därför måste honan vara en utmärkt botaniker. Genom luftkuddar på fötterna identifierar hon värdväxten. Då honan rör över bladen kan hon känna hur växten luktar. En del arter lägger sina ägg ett och ett, andra i band eller kakor om upptill 400 ägg. Äggen varierar i form och färg beroende på art. Äggen läggs oftast på undersidan av ett blad eller en gren, väl skyddade från sol och regn. 

3: Larven:

Då ägget kläcks biter larven ett hål i äggskalet ock kryper ut. Oftast äter den upp äggskalet som innehåller viktiga näringsämnen. Fjärilslarver kan beskrivas som verkliga “ätmaskiner” och de börjar genast äta på värdväxten. Det är under larvtiden som fjärilens hela tillväxt sker. Allteftersom larven växer måste den byta skinn flera gånger. Det nya skinnet har ofta en annan färg och ett annat mönster än det föregående. Det är vanligt med fyra till fem hudömsningar fram till puppstadiet. Vid den sista hudömsningen övergår larven till puppa.

4: Förpuppning:

Innan larven förpuppar sig uppsöker den en lämplig plats att förpuppas på. Vissa larver spinner en liten silkeskudde som den fäster vid bakdelen. Sedan hänger de sig upp och ner och ömsar skinn en sista gång för att slutligen bli en puppa. Andra larver gräver ner sig i en håla i marken, som även fungerar som ett skydd för puppan. Det finns även de som lägger sig fritt på marken och vissa spinner en kokong, liknande en sovsäck för puppan att vila i. Kanske den mest häpnadsväckande förpuppningen står den svartfläckiga blåvingelarven för då den förpuppar sig djupt inne i en myrstack utan att själv bli uppäten av myrorna. 

5: Puppan:

Puppans hud är hård och seg med utskott och taggar som sticker fram. Vissa puppor kan även vara helt släta. Redan under puppstadiet kan vissa drag ses av den fullbildade fjärilen. Anlag till antenner, vingar och ben är väl synliga. Puppan kan endast röra på bakkroppen och den kan inte förflytta sig vilken gör puppstadiet till det mest utsatta och farligaste stadiet i en fjärils liv. Dock är de flesta puppor väl kamouflerade för att på så vis undvika fiender. Inne i puppan sker under denna tid oerhörde fysiologiska förändringar. Många av de organ som larven hade är nu överflödiga och många andra organ måste bildas för att en fullbordad fjäril till slut skall krypa ut. De flesta av larvens vävnader bryts ner till en vätska. Inne i puppan finns från början ett embryo till den utvecklade fjärilen. Av embryot och vätskan av nedbrytningsprodukter byggs den fullbildade fjärilen upp. 

6: Fjärilens kläckning:

Puppstadiet pågår under en vecka till flera månader. De arter som övervintrar har det längsta puppstadiet. Det är oftast lätt att se när en puppa är på väg att kläckas då vingarnas mönster lyser igenom pupphuden. Vid kläckning spricker puppan upp och fjärilen kryper snabbt ut. Om puppan ligger i en kokong är fjärilen tvungen att ta sig ur den. Det finns ofta en öppning eller en tunn vägg på ett visst ställe i kokongen och det är där som fjärilen kryper ut. Till en början är vingarna små och fjärilen kan ännu inte flyga. För att veckla ut vingarna pumpar fjärilen ut kroppsvätska i vingribborna och sedan utsöndras ett enzym som gör att vingarna stelnar. Denna process tar ungefär en timme och därefter är fjärilen redo att flyga. I tempererade områden kan bara en eller två generationer fjärilar produceras årligen. Under något stadium måste fjärilen gå i ide och olika arter övervintrar under olika stadier. En tropisk fjäril kan däremot producera upp till tolv generationer per år. 

Visste du att? 

- Här på Fjärilshuset importerar vi puppor från olika godkända fjärilsfarmer runtom i världen. Varje vecka kommer omkring 1000 puppor som hängs upp i utställningen. Inom en vecka kläcks pupporna och den fullbildade fjärilen flyger ut. Vissa arter lever hela sin livscykel här på Fjärilshuset, från ägg till fjäril.

- Vissa arter kan övervintra som puppor under flera år. Rekordet innehålls av Björkspinnaren som kan tillbringa hela tio år av sitt liv som puppa innan den kläcks. 

- Vissa fjärilar utnyttjar myror som livvakter. Genom att utsöndra ett sött sekret lockas myrorna till larven. Myrorna slickar sedan i sig den söta vätskan och på så vis får larven skydd från myrorna.

‍