Våra Djur

Djuren som bor på Fjärilshuset Haga Ocean tas om hand av våra kompetenta djurvårdare.

Vi jobbar för att skapa optimala förhållanden för våra fjärilar med rätt luftfuktighet, ljus, temperatur och växtlighet. Våra vattenlevande djur har optimala vattenförhållanden korrekt temperatur, PH, salthalt och alla andra parametrar som krävs.

Djurens välmående är vår främsta prioritering. Fjärilshuset medverkar i en mängd olika projekt och egna initiativ utanför huset. Allt från pollineringsängar, bevarande av vildlaxar, algodling och våtmarker i närområdet till satellitmärkning av hajar i Stilla havet och revbyggande i Afrika.

top down image of a butterfly against white background

Ugglefjäril
(Caligo telamonius Memnon)

Familj: Praktfjärilar (Nymphalidae)
Utbredning: Mexico, Sydamerika
Vingspann: Ca 10-14 cm

top down image of a butterfly against white background

Blå Morpho
(Morpho peleides)

Familj: Praktfjärilar (Nymphalidae)
Utbredning: Mexico, Central &- Sydamerika
Vingspann: Ca 7-20cm

top down image of a butterfly against white background

Red postman
(Heliconius erato)

Familj: Praktfjärilar (Nymphalidae)
Utbredning: Mesiko, Central Amerika, Florida, Texas
Vingspann: Ca 5-8 cm

top down image of a butterfly against white background

Asian swallowtail
(Papilio lowi)

Familj: Riddarfjärilar (Papiliondae)
Utbredning: Sydöstra Asien
Vingspann: Ca 10-12 cm

top down image of a butterfly against white background

Blue-banded morpho
(Morpho achilles)

Familj: Praktfjärilar (Nymphalidae)
Utbredning: Mexiko, Cetral & Sydamerika
Vingspann: Ca 11-15 cm

top down image of a butterfly against white background

Scarlet Mormon
(Papilio rumanzovia)

Familj: Riddarfjärilar (Papilionidae)
Utbredning: Sydöstra Asien och Australien
Vingspann: Ca 12-14 cm

top down image of a butterfly against white background

Tropical milkweed butterfly
(Lycorea halia cleoba)

Familj: Praktfjärilar (Nymphalidae)
Utbredning: Från Peru till Karibien och Mexiko
Vingspann: Ca 8,5-11 cm

top down image of a butterfly against white background

Grekisk landsköldpadda
(Testudo hermanni)

Storlek: Upptill 25cm
Livslängd: Upptill 80år
Utbredning: Södra Europa
Föda: Växtätare

Den grekiska landsköldpaddan härstammar från södra Europa. Den är en växtätare och gillar maskrosor, klöver och många andra växter och örter. Den grekiska landsködpaddan har många partners. Honan använder sig av visuella signaler och hanens höga ljud för att välja en partner. När en hane vill para sig uppvaktar han honan genom att bita henne på frambenen. När honan ska lägga ägg letar hon efter ett bra ställe där hon kan gräva ner dem. Den grekiska landsködpaddan går i dvala cirka 2-3 månader på vintern.

top down image of a butterfly against white background

Leopardsköldpadda
(Stigmochelys pardalis)

Storlek: Ca 30–70 cm lång
Livslängd: Upptill 100 år
Utbredning: Afrika
Föda: Växtätare.

Leopardsköldpaddan är världens fjärde största landsköldpadda. Den största leopardsköldpaddan var 65 cm lång och vägde 43 kg. Visste du att? Man kan identifiera leopardsköldpaddor genom mönstret på deras sköldar. Alla ser olika ut.

top down image of a butterfly against white background

Rödfotad skogssköldpadda
(Chelonoidis carbonaria)

Storlek: 25 – 40 cm
Utbredning: Sydamerika
Föda: Grönsaker, frukt och kadaver

top down image of a butterfly against white background

Om pilgiftsgrodor

Pilgiftsgrodor är oerhört vackra men extremt giftiga. Deras färgstarka kroppar fungerar som ett bra försvarssystem då färgen signalerar att grodan är giftig. Pilgiftsgrodans gift kommer från deras diet av myror, termiter och andra insekter. Det svaga giftet från insekterna koncentreras sedan i grodan till ett mycket starkare gift. Pilgiftsgrodor som är uppfödda i en kontrollerad miljö är inte giftiga då de saknar tillgång till de insekter som finns i regnskogen. Visste du att?-Pilgiftsgrodor har en naturlig fiende, ormen Leimadophis epinephelus. Ormen är resistent mot grodornas gift.

top down image of a butterfly against white background

Gyllene kokoigiftgroda
(Phyllobates terribilis)

Storlek: 3–5 cm
Utbredning: Central- & Sydamerika
Föda: Insekter
Livslängd: Upptill 5 år

Den gyllene kokoigiftgrodan, även kallad gul pilgiftsgroda, anses vara den giftigaste grodan i världen. Giftet den producerar är tjugo gånger starkare än giftet från andra pilgiftsgrodor. Grodans starka gula färg varnar rovdjur för att den är extremt toxisk. Den gyllene kokoigiftgrodan är dock inte giftig i en kontrollerad miljö.

top down image of a butterfly against white background

Orientalisk klockgroda
(Bombina orientalis)

Livslängd: Upptill 20 år
Storlek: 4–8 cm
Föda: Insekter
Utbredning: Kina, Korea och Ryssland

Klockgrodan är fått sitt namn efter hangrodornas läte. Under parningen lägger sig hanen med spretande ben och sjunger. Lätet påminner som avlägsna kyrkklockor. Den orientaliska klockgrodan har en stark färgteckning för att varna omgivningen om att den är giftig. Giftet är dock väldigt svagt.

top down image of a butterfly against white background

Afrikansk klogroda
(Xenopus laevis)

Livslängd: Upptill 15 år
Storlek: 5–12 cm
Föda: Köttätare
Utbredning: Afrika

Den afrikanska klogrodan har tre klor på bakbenen som den använder att slita sönder föda med. Grodan är nästan helt vattenlevande och tar sig enbart upp på land när den måste förflytta sig till nya vattendrag. Grodarten tillhör familjen Pipidae och alla grodarter inom denna familj är tunglösa. Afrikanska klogrodor användes som graviditetstest för människor under 1940 och 1950-talet. Forskare upptäckte att unga hongrodor lade ägg efter de injicerats med urin från gravida kvinnor.

top down image of a butterfly against white background

Redtail-mal
(Phractocephalus hemioliopterus)

Den rödfenade malen är en stor fisk som kan bli upp till 1,8 meter lång med en vikt på upptill 80 kg. Den är allätare och behöver en diet som innehåller mycket protein. I det vilda äter den allt som den hittar till exempel fisk, kräftdjur, insekter och frukter. Fisken härstammar från Amazonas, Orinocos och Essequibos flodområden i Sydamerika.

top down image of a butterfly against white background

Koikarp
(Cyprinus carpio)

Koikarpen är Japans nationalfisk. Koi är en förädlad variant av den vanliga karpen. Koi har odlats i tusentals år och är därför inte speciellt rädda för människor. Fisken lever i ca 15–35 år. Koi är allätare och äter allt från kött till växter. Koikarpen har inte synliga tänder, de har faryngeala tänder vilket betyder att de sitter långt bak i halsen, förbi dess gälar.

top down image of a butterfly against white background

Piraya
(Serrasalmus)

Längd: Ca 30 cm
Livslängd: Ca 10–20 år
Levnadsmiljö: Sötvattensfloder
Föda: Allätare
Utredning: Sydamerika

Pirayor är okända för att vara blodtörstiga köttkvarnar som simmar i stim som lämnar endast renskrapade skelett efter sig. Denna skräckinjagande bild är inte helt sann. Pirayor jagar ibland i stim men senare forskning tyder på att pirayor ofta håller ihop för att skydda sig mot fiender. Pirayors tänder är vassa och triangulära. Deras bett är ett av de kraftfullaste bland alla fiskar.

top down image of a butterfly against white background

Vitprickig sötvattensrocka
(Potamotrygon leopoldi)

Längt: Upptill 75 cm lång
Vikt: Upptill 20 kg

Den vitprickiga sötvattensrockan är endemisk till Xingu floden i Brasilien. Den föredrar klart vatten med stenig botten. Den här rockan har en gifttagg som sitter på stjärtfenan.

top down image of a butterfly against white background

Choklad ciklid
(Hypselecara temporalis)

Föda: Köttätare
Utbredning: Sydamerika

top down image of a butterfly against white background

Jättegurami
(Osphronemus goramy)

Jätteguramin lever i söt och bräckvatten och härstammar från floder, träsk och sjöar i sydöstra Asien. Jätteguramin tillhör labyrintfiskarna. Det är en grupp fiskar som har en specialitet, nämligen labyrintorganet som möjliggör att de kan tillgodogöra sig syre ovan vattenytan. Andningsorganet labyrinten har utvecklats därför att dessa fiskar ofta lever i syrefattiga vatten. Andningsorganet kan ta upp atmosfärisk luft vid vattenytan och fisken kan därför leva i vatten vars syrehalt är så låg att andning enbart genom gälarna inte täcker fiskens syrebehov.

top down image of a butterfly against white background

Clownfisk
(Amphiprion ocellaris)

Familj: Pomacentridae
Storlek: Upptill 15 cm
Utbredning: Indiska oceanen och Stilla havet
Föda: Alger, zooplankton och kräftdjur

Clownfiskar lever i symbios med havsanemoner. Clownfisken har ett skyddande slem så den kan leva bland anemonens armar utan att bränna sig. Clownfisken är väl skyddad från fiender av anemonen. Clownfisken skyddar i sin tur anemonen från dess fiender och äter upp parasiter på anemonen. Fiskens rörelser bidrar även till att mer syrerikt vatten når anemonen.

top down image of a butterfly against white background

Långfenad vimpelfisk
(Heniochus acuminatus)

Familj: Vimpelfiskar
Storlek: Upptill 25 cm
Utbredning: Indo-pacifiska området
Föda: Allätare

top down image of a butterfly against white background

Nikobarkejsare
(Pomacanthus imperator)

Familj: Kejsarfiskar
Storlek: Upptill 40 cm
Utbredning: Indiska oceanen och Stilla havet
Föda: Svampdjur och manteldjur

top down image of a butterfly against white background

Gul kirurgfisk
(Zebrasoma flevescens)

Familj: Kirurgfiskar
Storlek: Upptill 15 cm
Utbredning: Stilla havet
Föda: Alger och djurplankton

top down image of a butterfly against white background

Palettkirurg
(Paracanthurus hepatus)

Familj: Kirurgfiskar
Storlek: Upptill 35 cm lång
Utbredning: Indiska oceanen och Stilla havet
Föda: Alger

top down image of a butterfly against white background

Banggaikardinal
(Pterapogon kauderni)

Familj: Kadinalabborfiskar
Storlek: Upptill 8 cm lång
Utredning: Västra Stilla havet
Föda: Föredrar små kräftdjur

top down image of a butterfly against white background

Mandarinfisk
(Synchiropus splendidus)

Familj: Sjökocksfiskar
Storlek: Upptill 7 cm lång
Utbredning: Stilla havet
Föda: Kräftdjur

Mandarinfisken är en av två kända djurarter som producerar blått pigment. De flesta blåa djur är blåa av optik. Färgen kommer från massor av små färglösa kristaller som ljuset bryts i så att blått ljus reflekteras tillbaka. Så gör inte Mandarinfisken. Den har verkligen blått färgpigment. Denna fisk är också giftig. Den har taggar som innehåller ett giftigt slem.

top down image of a butterfly against white background

Elddvärgkejsare
(Centropyge loricula)

Familj: Kejsarfiskar
Utbredning: Olika rev i Oceanien
Föda: Alger och kräftdjur

top down image of a butterfly against white background

Svartfenad revhaj
(Carcharhinus melanopterus)

Familj: Gråhajar
Storlek: Upptill 2 m
Utbredning: Trioiska indo-pacifiska regionen
Föda: Fiskar, kräftjdur

En mellanstor haj som har märkbara svartspetsade fenor. Den svartfenade revhajen anses vara den vanligaste revhajen. Den har ett extremt litet hemområde och håller sig ofta där i flera år. Den svartfenade revhajen har ingen gälmuskulatur. Den måste simma för att kunna andas.

top down image of a butterfly against white background

Högfenad revhaj
(Carcharhinus plumbeus)

Familj: Gråhajar
Storlek: Upptill 2,5 meter
Utbredning: Tropiska havsområden
Föda: Fiskar, kräftdjur

Den högfenade revhajen är en av de största hajarna som lever nära kustlinjen. Den har en hög triangulär ryggfena som väger ca 18% av hajens totala kroppsvikt. Den högfenade revhajen kan leva i mer än 30 år.

top down image of a butterfly against white background

Kinesisk dvärgvaktel
(Excalfactoria chinensis)

Utbredning: Australien och delar av Asien
Storlek: Upptill 12 cm lång
Föda: Insekter, frön och olika sorters gräs
Livslängd: Ca 2 år i det vilda

Den kinesiska dvärgvakteln klassa som världens minsta hönsfågel. Den blir ca 12 cm lång och väger ca 30–40 gram. Dvärgvaktlar är marklevande fåglar och trivs bäst i områden med öppen terräng. De livnär sig på insekter, frön och olika sorters gräs. Kinesiska dvärgvaktlar kan flyga korta sträckor men föredrar att hålla sig på marken. En av den mest anmärkningsvärda egenskaper hos kinesiska dvärgvaktlar är deras fjäderdräkt. Hanarna har oftast en mer iögonfallande fjärderprakt än honorna, med en palett av färger som kan inkludera nyanser av brunt, vitt, svart och blått. Honornas fjäderdräkt är vanligtvis mer dämpad för att ge kamouflage och skydd när de ruvar på ägg. Kinesiska dvärgvaktlar är också kända för sina karakteristiska och ljudliga läten som låter som små visslingar.

top down image of a butterfly against white background

Dabbagam
(Uromastyx)

Livslängd: Ca 20 år
Storlek: ca 35 cm
Utbredning: Öken ock klippområden i nordvästra Afrika
Föda: Växtätare

Dabbagamens kroppsfärs varierar beroende på ålder, kroppstemperatur och tillgång till UV-ljus. När dabbagamen sover sjunker kroppstemperaturen och kroppsfärgen blir ljusare. När den vaknar igen och tar sig ut i solen blir färgerna starkare. Dabbagamer lever i torra och varma område. Den har ett kanalsystem under huden. Om torka uppstår finns vatten lagrad i kanalerna och det sänds ut till ödlans mun. Kanalerna fyller samma funktion som kamelens pucklar. Dabbagamer blir könsmogna vid 3–4 år ålder. Honan lägger upptill 28 ägg som kläcks inom 90 dagar.

top down image of a butterfly against white background

Axolotl
(Ambystoma mexicanum)

Längd: 25–30 cm
Livslängd: Upptill 10–15 år
Föda: Köttätare
Utbredning: Mexico

Axolotlen är en vattenlevande salamander från Mexiko och tillhör gruppen amfibier. Den finns i många olika färger från vit till brun och svart.  Axolotlen härstammar från två sötvattenssjöar i Mexiko. Innan Mexiko City expanderade var sjöarna fullt fungerande och fulla med liv. Idag har ena sjön försvunnit och det återstår endast rester av den andra sjön Xochimilco i form av kanaler. På grund av detta återfinns axolotlar sällan i det vilda längre.